Kullamannen
Så kom semestern till sist. Vit stuvade in allt man nånsin kan komma att behöva och körde E6 norrut i gubbens gamla mazda. Reseplanen spräckte vi direkt, månnehända på grund av virrig kartläsare, och hamnade i Kullaberg. Faktaruta: Skåne är inte alls så platt som ni trott. Vi har kullaberg. Visst det är en trettiondel av åreskutan men den är vår. Bra utsikt uppifrån och bra gymnastik att klättra ner och inspektera den nerifrån. Lämpliga skor rekommenderas!
Efter kullabyggden rattade vi raskt vidare mot nya äventyr. Efter en kort förhandling beslöt vi att äventyret fanns på Tylösands camping.
Faktaruta: Caming innebär att under en tygbit tillbringa frostnupna nätter liggandes på en tunn skiva av skumgummi.
Då vi inte hunnit införskaffa ännu ett liggunderlag innan avresan menade jag att en natt på marken har ingen dött av. Patric envisades med att införskaffa ett. Intersport efter Intersport avverkades. För dyrt, för tungt, för tunnt. Till sist hittade vi ett som gick igenom kontrollen.
Tylösand var vackert, ödsligt, sandigt, väldigt husvagnsslöddigt och bevuxet med stickgräs.
Efter en huttrande, sömnlös natt, kröp jag ledbruten ur tältet och tackade gud för att mannen inte gått med på förslaget att jag skulle sova direkt på marken.
Äventyret fortsätter.
Sjung om studentens lyckliga dar...
med mössan i högsta hugg.
Sett lyckan i deras ansikten.
Dessa två flickor som jag sett växa upp,
som jag suttit barnvakt åt några gånger för många år sedan.
Som älskade att klä ut sig i gästernas högklackade skor.
Dessa två flickor har nu vuxit upp till vackra välartade kvinnor,
som nu har hela världen för sina fötter.
Jag önskar dem all lycka!!
Och tackar för att jag fick vara med och dela deras stora dag
och på så sätt påminnas om den egna enorma lyckan jag kände på min student.
