Dagar i livet

Det är aldrig lätt när livet förändras.
När något som man trodde var beständigt och evigt visar sig att inte vara det.
Till en början klamrar man sig fast vid det som varit i ett tappert försök att reparera.
Det beständiga och det eviga som varit ens trygghet rämnar,
och man famlar i mörkret.
Då är det svårt - vad är bäst?
Stanna kvar i tryggheten men ändå inte känna sig tillfreds med livet?
Lämna tryggheten och hitta egna vägar utan en aning om vad som väntar?

Om jag hade vetat då vad jag vet idag hade det inte varit lika svårt.
Livet förändrades,
jag hittade mig själv.
Han som tidigare var det beständiga och det eviga
fick en annan plats i mitt liv, som en mycket god vän.
En av de finaste jag någonsin känt - sann, rak och trogen.

Vad jag menar med detta är att man måste våga för att vinna.
Vågar man inte hur ska man då kunna vinna överhuvudtaget?
Jag lämnade tryggheten - fann mig själv, utökade min vänskapskrets och på köpet fick jag en ny kärlek.
Återigen känner man pirret i magen, ser stjärnor mitt på ljusan dan, svävar på små rosa moln, drömmer, längtar och åtrår.

Livet känns så rätt nu.

-Anna, falling in love....