I nattens dimmor blir alllt glasklart!
Vissa saker glömmer man,
andra glömmer man aldrig.
Den största sorgen glömmer jag aldrig,
men jag ler och jag skrattar.
Jag lever vidare.
I glädjen över det som är mitt liv
känner jag en oerhörd tacksamhet.
Kärleken är total,
den som jag känner för min familj och mina vänner.
Likaså den kärlek jag känner från dem.
Den bär mig när jag inte orkar,
stöttar mig när jag vinglar.
Till er, ni vet vilka ni är,
TACK för att ni finns och för att ni är de ni är.
andra glömmer man aldrig.
Den största sorgen glömmer jag aldrig,
men jag ler och jag skrattar.
Jag lever vidare.
I glädjen över det som är mitt liv
känner jag en oerhörd tacksamhet.
Kärleken är total,
den som jag känner för min familj och mina vänner.
Likaså den kärlek jag känner från dem.
Den bär mig när jag inte orkar,
stöttar mig när jag vinglar.
Till er, ni vet vilka ni är,
TACK för att ni finns och för att ni är de ni är.
Tack N!!!
DET gick bra!
Över förväntan.
Inte alls så farligt eller hemskt som jag hade förväntat mig. Det sa väl inte sådär jätteklick men nu vet man ju iallafall att det inte är så farligt så man vågar sig nog på nästa, nästa och nästnästa. ;-)
Nu är jag TRÖTT, och hungrig.
Lägenheten är ren och fin och sängen är nybäddad - finns inget bättre!
En dubbelsäng med fyra kuddar - bara för mig!
God natt, vänner, sov gott!
Över förväntan.
Inte alls så farligt eller hemskt som jag hade förväntat mig. Det sa väl inte sådär jätteklick men nu vet man ju iallafall att det inte är så farligt så man vågar sig nog på nästa, nästa och nästnästa. ;-)
Nu är jag TRÖTT, och hungrig.
Lägenheten är ren och fin och sängen är nybäddad - finns inget bättre!
En dubbelsäng med fyra kuddar - bara för mig!
God natt, vänner, sov gott!
Nervös...
-behöver jag säga att jag torterar dig om du bangar?
*host*
-nej, jag ska försöka att inte banga.
-bra!
Så lät konversationen i går.
Så idag ska det ske.
Annars är det här en "krasch bam boom" dag. Det känns lite jobbigt. Jag försöker slå bort tankarna och ge lägenheten den uppfräschning den så väl behöver. Det ska tvättas och det ska städas in i minsta vrå.
Skiten ska puts väck, och med den den annalkanade deppigheten.
*host*
-nej, jag ska försöka att inte banga.
-bra!
Så lät konversationen i går.
Så idag ska det ske.
Annars är det här en "krasch bam boom" dag. Det känns lite jobbigt. Jag försöker slå bort tankarna och ge lägenheten den uppfräschning den så väl behöver. Det ska tvättas och det ska städas in i minsta vrå.
Skiten ska puts väck, och med den den annalkanade deppigheten.
Väntan...
Som en blixt från en klar himmel,
så kommer den när den väl behagar.
Väntad men inte välkommen.
Allt strular,
så kommer den när den väl behagar.
Väntad men inte välkommen.
Allt strular,
allra mest jag.
Bokstavligt talat, det gör ont.
Annars går livet sin stilla gång, allt rullar på. Skjutit upp det ett par dagar, men på onsdag eller torsdag ska det ske. Nervöst. Tur att jag har min support i form av bästa N för allvarligt talat - utan henne hade jag bangat. Det kommer att bli spännande, roligt och galet.
Lediga dagar...
Tre härliga dagar har jag varit ledig. Ledigheten har varvats med pokerspel, frukost med vänner, trög shoppningsrunda på stan, middag och drinkar med familjen, första gångs besök på cosmopol där jag brände några sköna hundralappar.
I går låg jag däckad hemma, kroppen strular. Något bättre idag så det vänder nog nu hoppas jag annars får jag ställa in igen. Ställa in vad? Fundera på det ni!
Hahahoho!
I går låg jag däckad hemma, kroppen strular. Något bättre idag så det vänder nog nu hoppas jag annars får jag ställa in igen. Ställa in vad? Fundera på det ni!
Hahahoho!
16/2-06
Den här dagen skulle jag vilja sudda bort ur almanackan.
Det här var dagen jag såg framemot så mycket,
hade så många frågor som jag ville få svar på.
Längtan och bekräftelse.
Jag längtade efter den känslostorm av lycka och längtan som skulle fylla hela mig.
Ödet ville annorlunda.
Detta kommer att vara en ständig källa till sorg hos mig.
Men livet går vidare och jag glädjs åt det faktum att jag återigen kan le och skratta med äkta glädje.
Det här var dagen jag såg framemot så mycket,
hade så många frågor som jag ville få svar på.
Längtan och bekräftelse.
Jag längtade efter den känslostorm av lycka och längtan som skulle fylla hela mig.
Ödet ville annorlunda.
Detta kommer att vara en ständig källa till sorg hos mig.
Men livet går vidare och jag glädjs åt det faktum att jag återigen kan le och skratta med äkta glädje.
Vart är vi på väg??
- Så mycket att göra och så lite tid!
Hur många gånger har inte jag sagt det och önskat att dygnet hade fler timmar.
Men är inte det här att gå lite för långt??
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,779297,00.html
Hur många gånger har inte jag sagt det och önskat att dygnet hade fler timmar.
Men är inte det här att gå lite för långt??
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,779297,00.html
Livet är tillräckligt stressigt som det är de vakna timmarna,
ska man stressa till det ytterligare genom att berövra kroppen de timmar man har "rätt" till att sova och koppla bort stressen? Snart har vi väl 14 timmars arbetsdag också.
Jag ska aldrig mer önska att dygnet hade fler timmar!
Vad du än gör - KLÄTTRA!!
Djupa dalar och höga toppar
Sätt ena foten framför den andra, igen och igen.
Klättra men var förberedd på isfläckarna.
Halkrisk finns, du kan falla och det hårt.
Det kan göra ont, väldigt ont.
Fäll några tårar om det så känns bättre.
Men vad du än gör, res dig upp.
Klättra.
Se bakåt endast om du inte lider av svindel.
Framåt. Framåt. Framåt.
Innan du vet ordet av är du uppe på topp,
glöm ej flaggan!
Sätt ena foten framför den andra, igen och igen.
Klättra men var förberedd på isfläckarna.
Halkrisk finns, du kan falla och det hårt.
Det kan göra ont, väldigt ont.
Fäll några tårar om det så känns bättre.
Men vad du än gör, res dig upp.
Klättra.
Se bakåt endast om du inte lider av svindel.
Framåt. Framåt. Framåt.
Innan du vet ordet av är du uppe på topp,
glöm ej flaggan!
Jag har flaggan redo, invirad och säker packad i ryggsäcken. I stället för att stoltsera med min nationalitet har jag en enkel vit flagga med namn påskrivna, namn som står för de viktigaste i mitt liv. Min familj och mina vänner, de som uthärdat stormen med mig. De som lockat, pockat, puttat på - ja, de som helt enkelt funnits där och trängt sig på.
Jag ger upp...
Tro fan att jag kunde hålla mig härifrån!
Har saknat skrivandet.
Men känner mig sorgligt begränsad.
I dagarna som varit har jag haft en massa ord och tankar som velat ut, sättas på pränt - svart på vitt.
Men i och med att jag måste tänka före jag skriver, helst mer än en gång, känns det som orden och mina formuleringar tappar lite av sin glans. Det känns inte som jag helt och hållet. Tids nog hittar jag nog greppet igen.
Jag antar att det är som med livet?! Saker och ting förändras.
Anpassning och framåtanda är motiven i detta nu.
Gnistan är på väg åter, ge mig till våren och den lyser klar och brinnande.
För övrigt är jag på tok alldeles för sen.
Ber om att få göra en flott sorti och återkomma,
inom en snar framtid.
Har saknat skrivandet.
Men känner mig sorgligt begränsad.
I dagarna som varit har jag haft en massa ord och tankar som velat ut, sättas på pränt - svart på vitt.
Men i och med att jag måste tänka före jag skriver, helst mer än en gång, känns det som orden och mina formuleringar tappar lite av sin glans. Det känns inte som jag helt och hållet. Tids nog hittar jag nog greppet igen.
Jag antar att det är som med livet?! Saker och ting förändras.
Anpassning och framåtanda är motiven i detta nu.
Gnistan är på väg åter, ge mig till våren och den lyser klar och brinnande.
För övrigt är jag på tok alldeles för sen.
Ber om att få göra en flott sorti och återkomma,
inom en snar framtid.