Dagar i livet

Jojomensan, jag lever fortfarande. Det är bara det att det är så mycket annat som tar min tid just nu. Dessutom känns det som bloggen uppfyllt sitt syfte, den var en enorm tröst för mig när det var som jobbigast.. Funderar allvarligt på att lägga ner den här bloggen och börja om på nytt någon annanstans, en annan genre, lite mera anonymt. Radera alla texter, låta det förflutna vara passerat. Inte glömd men ändå bara för mig - i mitt hjärta.

Hursomhelst.... Idag känner jag mig som ett barn på julafton, just fyllda 30 men ändå löjligt glad för xboxen med de nära 700 spel jag köpt idag. Kvällen har varit en resa i nostalgins tecken - suttit och spelat massa spel som jag spelade när jag var barn. Jag är löjligt glad!

I torsdags bilade jag och bästa N upp till Stockholm och hade en mysig och trevlig helg där.
Anledningen till resan var en väns 30 års fest, vilket var mycket trevligt. Kalasgod buffe och trevliga människor. Ovanpå det passade vi också på att träffa några andra vänner. Vi trivdes men tyckte ändå det var skönt att komma hem igen då helgen var slut. Det är så sant det som sägs - borta bra men hemma bäst. Och jag är nog så där överdrivet hemmakär man kan vara.
Men alla ni, speciellt C, C och J - tack för en fin helg! N - du ska också ha TACK! (Puss)

MMMMmmmmmmm