Ibland hinner livet....
..i fatt en. Man stannar upp och tänker. Missförstå mig inte nu. Jag är inte deprimerad, eller ens i närheten av något som liknar det. Men faktum är att det finns tillfällen då jag önskar jag var 21 år igen. På tröskeln till den ljusnande framtiden, sjungandes "fyyyyfaaaaaan vad vi är bra, föööör vi har tagit stuuuudenten!". Det är så mycket jag skulle ha gjort annorlunda. Andra saker jag skulle ha prioriterat. Saker jag inte skulle ha slösat bort mina bästa och vackraste år på. Min karriärinriktning hade nog varit annorlunda. Jag skulle ha lyssnat mer på mig själv och följt min inre känsla. Bara gasat och kört på och hamnat där vägen slutat.
Jag har lyssnat för mycket på andra och på min inre moraltant. Det finns en djävul i mig som inte riktigt fått spela fritt än. Dock är det inte försent, fortfarande finns det tid att ta tag i mina drömmar och förverkliga dem. Det är nog dags nu, att tuta och köra. Allt har sin tid och min tid kanske är nu.
Jag har lyssnat för mycket på andra och på min inre moraltant. Det finns en djävul i mig som inte riktigt fått spela fritt än. Dock är det inte försent, fortfarande finns det tid att ta tag i mina drömmar och förverkliga dem. Det är nog dags nu, att tuta och köra. Allt har sin tid och min tid kanske är nu.
